Interiör från Drottninggatan 95A. BESK manöverbord och t.h. BESK huvudpanel, närmast den aritmetiska enheten, bortom denna det elektrostatiska minnet.

 

BARK Binär Automatisk Relä Kalkylator 1950

	Den 26 november 1948 bildas Matematikmaskinnämden på den svenska statens initiativ. Från start är H. Freese, G. Neovius, O. Karlqvist, C-E. Fröberg, G. Kellberg, B. Lind, A. Lindberger, P. Petersson, M. Wallmark och C. Palm som också ledde arbetet. Matematikmaskinnämden uppdrag var att tillgodose behovet av universella siffermaskiner (matematikmaskiner) inom landet. I februari 1950 var BARK färdigbyggd och den 28 april samma år invigs BARK på Drottninggatan 95A. Staten bidrog med 2 miljoner kronor för bildandet av Matematikmaskinnämden. Kostnaden för framtagandet av BARK slutade på 400.000 kronor.  BARK var en 32 bitars maskin och utförde en addition på 150 ms, multiplikation på 250 ms. Den hade ett minne på 50 register och 100 konstanter. I en senare utbyggnad fördubblades minnet. 1951 skrev denna artikel (pdf-file) i Mathematical Tables and Other Aids to Computation V, No. 33 Januaray 1951. BARK var uppbyggd av standard telefonreläer som också teleförvaltningen bidrog med. Det totala antalet reläer var 5000.    Bilden visar en planskiss.
	Programmering av BARK utförs genom att ansluta sladdar mellan reläerna. Ett mycket tidskrävande arbete.  Här är det Olle Karlqvist som programmerar året är 1950.
BARK 1 års fest 28 april 1951 på rest. Metropol
	På BARK:s 1 års-fest fotot från den 28 april 1951 på Metropol, sitter i mitten Conny Palm projektledare för framtagningen av datamaskinen BARK. Från vänster Olle Karlqvist, Torben Laurent, Conny Palm, okänd person, Germund Dahlqvist, Gösta Neovius och bakom Gösta också en för mig okänd person. Kortet är tagna 28 april 1951. Dessutom finns fler personer med på fotot men som jag inte har lyckats identifiera. Vill du sjunga med på 1-års festen finns sånghäftet här från 1951 i original.
BESK  Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator 1953
	Efter det Matematikmaskinnämden hade konstruerat BARK fortsatte arbete på att bygga en elektronisk datamaskin BESK. Arbetet leddes först av Conny Palm och därefter av Stig Comét. Hårdvaran konstruerades bl.a. av Erik Stemme, Gösta Neovius. Germund Dahlquist, Olle Karlqvist, Göran Kjellberg och Arne Lindberger svarade för BESK:s arkitektur och instruktionsuppsättningen. I november 1953 var BESK färdigbyggd och den stod också på samma ställe som BARK d.v.s. KTH lokaler på Drottninggatan 95A. BESK var en 40 bitars maskin. En addition utfördes på 56 us och en multiplikation på 350 us. Det elektrostatiska minnet kunde lagra 512 ord. Instruktionslängden var 20 bitar så varje ord rymdes två instruktioner. BESK innehöll 2400 radiorör och 400 germaniumdioder. Effektförbrukningen uppgick till 15kVA. Fotot visar Besk; huvudpanel; närmast aritmetiska enheten, bortom denna det elektrostatiska minne
	Primärminnet (RAM) Katodstråle minnet (RAM) "Williams memory" Här syns två rör. Varje rör kan lagra 512 bitar. Totalt var det i BESK 40 st katodstrålerör, d.v.s 512 ord.
	Här kan man på katodstråleröret yta se hur de 512 binära bitarna lagras.Varje lysande punkt är alltså en bit. Längst ner syns referensraden om 8 punkter som användes för att styra den automatiska intensitetskontrollen.
	Trumminnet (Hårddisken)   Minnet består av två trummor på vardera. Diametern är 120mm och gjorda av massiv mässing som är belagd med röd järnoxid. Luftgapet mellan huvud och trumma är 0,01mm. Varje trumma lagrar 163840 bitar d.v.s 4096 ord. Trumman ses längst ner i skåpet och till höger på axeln från trumman sitter motorn som driver trumman runt.   Skåpets höjd är ca 200cm
E-mail till Webmaster  jan@drottninggatan95a.se
SlideShow

---